Utdrag ur:  Rapport 2008:37 R Rättssäkerheten för studenter hos enskilda utbildningsanordnare med examensrätt

(Utdraget är det i rapporten som handlar kiropraktik)

"Särskilda beslut om statlig tillsyn Regeringen beslutade den 17 december 1998 att den fyraåriga kiropraktorutbildningen vid Skandinaviska Chiropraktorskolan respektive den fyraåriga naprapatutbildningen vid Naprapathögskolan skulle stå under statlig tillsyn till utgången av december månad 2001. Enligt beslutet skulle Högskoleverket se till att utbildningen vid Skandinaviska Chiropraktorskolan i huvudsak stämde överens med de planer som Stiftelsen hade redovisat i sin ansökan och som låg till grund för legitimation och att de studerande vid skolan erhöll utbildningsbevis över genomgången utbildning. I skälen för regeringens beslut framhölls att utbildningarna utgör ett led i det allmännas utbildningsinsatser eftersom utbildningarna leder fram till legitimation enligt lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. I samband med dessa beslut avslogs en ansökan från Skandinaviska naprapathögskolan AB om att utbildningen ska ge rätt till studiestöd. Flera år senare, i beslut den 25 januari 2001, beslöt regeringen att dessa utbildningar skulle ge rätt till studiemedel och stå under fortsatt statlig tillsyn. Regeringen gav då Högskoleverket i uppdrag att tillsammans med Socialstyrelsen följa upp utbildningarna och deras förhållande till utbildningsväsendet i övrigt och till yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. En uppföljningsrapport skulle lämnas till Utbildningsdepartementet senast den 15 december 2004. Naprapathögskolan och Stiftelsen Skandinaviska kiropraktorhögskolan ska, enligt detta beslut, lämna en skriftlig redogörelse för verksamheten vid utbildningarna om Högskoleverket eller Socialstyrelsen begär detta. Utbildningarna ska också lämna de upplysningar i övrigt som myndigheterna begär. Av beslutet framgår att studenter vid båda skolor i flera skrivelser har yrkat att utbildningarna ska förklaras ge rätt till studiemedel. Utbildningsutskottet ansåg det skäligt att eleverna i de legitimationsgrundande utbildningarna vid dessa skolor skulle ges rätt till statligt studiestöd. I skälen till beslutet anförde regeringen att eftersom utbildningarna inte är högskoleutbildningar och tillsynen inte inbegriper en kvalitetsgranskning av utbildningarna, är det motiverat med en särskild uppföljning av utbildningarna. Uppföljningen har genomförts och redovisats i Högskoleverkets rapport 2004:32 R. Verket har vid sin granskning utgått från de kvalitetsaspekter som används vid verkets examensrättsprövningar och nationella utvärderingar av högre utbildning. Bedömarnas slutsats var att ingen av utbildningarna låg på högskolenivå. Högskoleverket instämde i denna bedömning. Sammanfattande synpunkter Det finns få avtal som kompletterar regeringens beslut om tillstånd att utfärda vissa examina. De villkor som ställs upp i besluten om examensrätt eller de 30 kompletterande avtalen berör oftast frågan om avgifter för utbildning och rätt till studiestöd. De flesta utbildningar hos enskilda utbildningsanordnare som leder fram till den examen tillståndet avser är avgiftsfria. Ett undantag är utbildningar hos enskilda anordnare som fått tillstånd att utfärda psykoterapeutexamen. Chalmers tekniska högskolas, Högskolans i Jönköping och Handelshögskolans i Stockholm stadgar fastställdes av regeringen som ställde krav på att disciplinnämnder för de studerande skulle inrättas. Närmare föreskrifter om disciplinära påföljder och avskiljande skulle regleras i bolagens interna arbetsordningar beträffande Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping respektive bestämmas av direktionen för Handelshögskolan i Stockholm. I de årliga avtalen med Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping förbinder sig dessa fristående högskolor att redovisa åtgärder som har vidtagits för att säkerställa studentinflytandet. Avtalen tar upp också en del andra ”studentfrågor” som breddad rekrytering, information om högskolans utbildning och forskning, bevakning av behovet av stöd för studenter med funktionshinder, ansvar för att studenterna har tillgång till hälsovård och redovisning av vilket personskadeskydd som gäller för studenterna. Den typen av krav ställs inte på de andra enskilda utbildningsanordnarna. De enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda teologiska examina har i sina avtal med staten förbundit sig att inte ställa krav på konfessionell tillhörighet vid antagning av studenter. Av 4 § lagen om tillstånd att utfärda vissa examina framgår att ett sådant tillstånd får förenas med villkor om rätt för enskilda att ta del av handlingar hos utbildningsanordnaren. I förarbetena till denna bestämmelse uttalades att den enskilda studenten bör kunna ha ett befogat anspråk på att kunna ta del av sådana handlingar som t.ex. betygsnoteringar och att tillstånd att utfärda examina därför bör göras beroende av villkor om enskildas rätt att ta del av handlingar hos högskolan.16 Ett sådant villkor har dock inte ställts för andra än Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Jönköping samt, i begränsad omfattning, Handelshögskolan i Stockholm. Det betyder att studenter vid de andra enskilda utbildningsanordnarna inte tillförsäkras någon möjlighet till insyn. Studenterna vid Skandinaviska naprapathögskolan AB och Stiftelsen Skandinaviska kiropraktorhögskolan har numera rätt till studiemedel för vissa naprapat- och kiropraktorutbildningar hos dessa utbildningsanordnare. Högskoleverkets tillsyn över utbildningarna verkar vara begränsad till att se till att studenterna erhåller utbildningsbevis över genomgången utbildning. Dessa studenters status är i övrigt oklar. Sammanfattningsvis kan man konstatera att inte heller avtalen, besluten om examenstillstånd eller regleringsbreven anger några förfaranderegler eller regler om rättsskydd motsvarande dem som finns i högskoleförfattningarna 16. Prop. 1992/93:169, s. 82. Prop. 1992/93:169, s. 82. 31 eller förvaltningslagen. De regler som har skapats för att reglera relationen mellan staten och enskilda utbildningsanordnare är inte heller alltid så fasta och entydiga som har avsetts i förarbetena.17 Högskoleverket har därför frågat några fristående högskolor och dess studenter om hur de arbetar med rättssäkerhetsfrågorna. I nästa kapitel redovisas dessa samtal."